Utsatta områden i Stockholm – vad listan betyder
Begreppet "utsatta områden" används ofta i debatten om Stockholm, och det används inte alltid korrekt. Ibland blir det en etikett som klistras på hela stadsdelar, eller ett argument för att en viss gata är farlig. Den här sidan förklarar sakligt vad polisens lista är, vilka områden i Stockholms stad den nämner och hur du kan använda informationen utan att dra förhastade slutsatser.
Kort svar
Polisen gör med jämna mellanrum en lägesbild över särskilt utsatta och utsatta områden. I lägesbilden för Stockholms län från december 2025 namnges Husby, Rinkeby och Tensta som särskilt utsatta områden i Stockholms stad. Innerstadsområden som Södermalm, Zinkensdamm, Skanstull och Hammarby sjöstad finns inte med på listan.
Den fullständiga listan för länet, med kartor över hur polisen har avgränsat varje område, finns i polisens genomgång av utsatta områden i Stockholms län. Läs den direkt hos polisen hellre än i andrahandskällor, eftersom äldre artiklar ofta hänvisar till tidigare versioner av listan.
Två nivåer
Listan har två nivåer: utsatta områden och särskilt utsatta områden. Den senare är den allvarligare kategorin. Polisen beskriver på sina egna sidor vilka kriterier som ligger bakom, och den beskrivningen är värd att läsa i original, eftersom den ofta förenklas när den återges i media.
Det viktiga att förstå är att listan är polisens egen bedömning. Den är ett underlag för hur polisen planerar sitt arbete, ofta tillsammans med kommunen och andra aktörer. Den är inte en officiell stämpel på de människor som bor i ett område.
Gränserna är polisens egna
Polisens områden följer inte nödvändigtvis de stadsdelsgränser som Stockholms stad använder. Ett namn på listan betyder inte att varje gata i stadsdelen med samma namn ingår, och gränsen kan gå mitt genom ett bostadsområde. Vill du veta om din gata ligger innanför, titta på polisens karta i stället för att utgå från namnet.
Vad listan inte är
- Ingen brottsstatistik. Listan visar inte var flest brott anmäls. För det behöver du Brås statistik. I Stockholms kommun som helhet anmäldes 191 090 brott under 2025 enligt Brå, men Brå redovisar inga verifierbara siffror per stadsdel.
- Inget mått på din personliga risk. De allra flesta som bor i ett område på listan lever vardagsliv som alla andra, med jobb, skola och föreningsliv.
- Ingen permanent dom. Lägesbilden är en bedömning vid en viss tidpunkt. Kontrollera alltid vilket år en uppgift gäller innan du upprepar den.
Undvik att stigmatisera
Ett område som pekas ut får ofta ett rykte som är svårt att bli av med, och det drabbar framför allt de boende: vid bostadsköp, jobbsökande och i hur barn och unga ser på sin egen stadsdel. Därför är det klokt att vara försiktig med hur listan används i samtal och på nätet. Säg hellre "polisen bedömer att" än att ett område "är farligt", och länka till källan om du delar informationen.
Vad du kan göra där du bor
Oavsett om ditt område finns på listan eller inte finns det konkreta saker som ökar tryggheten i vardagen:
- Lär känna grannarna. Grannsamverkan bygger på att boende håller uppsikt över varandras bostäder. Vi beskriver hur du startar i en egen artikel.
- Gå en trygghetsvandring. Socialstyrelsen beskriver trygghetsvandringen som en metod där boende och företrädare för kommunen eller stadsdelen tillsammans samtalar om hur ett område kan bli tryggare. Det handlar ofta om enkla saker som belysning och skötsel.
- Hör av dig till stadsdelsförvaltningen. Trasiga lampor, buskar som skymmer gångvägar och klotter går att anmäla, och det är stadens ansvar att åtgärda det på allmän mark.
- Ring rätt nummer. Pågår ett brott eller är någon i fara: 112. Vill du anmäla något i efterhand eller lämna tips: 114 14.
Läs listan i sitt sammanhang
Listan är ett verktyg för polisen, inte en karta över var man kan eller inte kan bo. Använd den som en del av bilden, tillsammans med statistik, egna erfarenheter och det grannarna berättar. Den som vill förstå ett område gör klokt i att gå dit, prata med dem som bor där och läsa källorna själv.