Inbrott i Stockholm: vad statistiken visar (Brå)
Det är lätt att få intrycket att inbrotten ökar hela tiden. Nyheter och lokala grupper på nätet lyfter gärna fram enskilda fall, och ett inbrott hos en granne känns nära. Brottsförebyggande rådet, Brå, sammanställer den officiella statistiken över anmälda brott. Här går vi igenom vad den säger om bostadsinbrott, och vad du kan och inte kan läsa ut av den för Stockholm.
Kort svar
Antalet anmälda bostadsinbrott i Sverige har minskat. Enligt Brå anmäldes 8 820 bostadsinbrott under 2025, vilket är 15 procent färre än året innan. Det totala antalet anmälda brott i landet sjönk också, med 3 procent till knappt 1,44 miljoner.
Stockholm i siffror
Brå redovisar anmälda brott per kommun. I Stockholms kommun anmäldes 191 090 brott under 2025, eller 19 159 per 100 000 invånare. Den siffran omfattar alla brottstyper, från cykelstölder och bedrägerier till våldsbrott, och säger därför inte så mycket om just inbrott.
Brå publicerar ingen statistik över bostadsinbrott per stadsdel som vi har kunnat kontrollera. Du kommer alltså inte att hitta några siffror för Södermalm, Vasastan eller Bromma här. Se upp med sidor som anger sådana siffror utan att länka till en källa.
Hur tjuven tar sig in
Brå beskriver tydliga skillnader mellan villor och lägenheter:
- I villor och radhus sker inbrottet oftast genom ett uppbrutet fönster eller en bakdörr.
- I lägenheter tar sig tjuven oftare in genom entrédörren.
Skillnaden är logisk. En lägenhet i ett flerfamiljshus har sällan fönster i marknivå som går att nå, så det är dörren mot trapphuset som är den svaga punkten. En villa har däremot många vägar in, och de som inte syns från gatan är mest utsatta.
För dig som bor i lägenhet betyder det att dörren och låset är det viktigaste att se över. För dig som bor i villa är det fönster och dörrar på baksidan, och vår artikel om att förhindra inbrott i villa och radhus går igenom det mer i detalj.
När inbrotten sker
Enligt Brå begås de flesta bostadsinbrott dagtid, och den som drabbas är sällan hemma. Bilden av inbrottstjuven som smyger in mitt i natten stämmer alltså dåligt. Det typiska inbrottet sker när bostaden är tom, till exempel under arbetstid eller semester.
Det är ett av skälen till att grannsamverkan kan göra skillnad. En granne som är hemma på dagen och vet att du är bortrest lägger märke till okända personer i trapphuset på ett annat sätt.
Källare och vind räknas för sig
Inbrott i källare och på vind räknas inte som bostadsinbrott i statistiken. Brå redovisar dem separat: 16 651 sådana inbrott anmäldes i landet 2025, och antalet har minskat med närmare 17 procent enligt Brå. Det är alltså fler anmälda förrådsinbrott än bostadsinbrott, vilket många inte känner till. Läs mer i vår artikel om förrådsinbrott i flerfamiljshus.
Vad statistiken inte visar
Anmälda brott är inte samma sak som alla brott. Statistiken påverkas av hur benägna människor är att anmäla, och för inbrott är anmälningsbenägenheten ofta hög, eftersom försäkringsbolagen kräver en polisanmälan. För andra brott kan mörkertalet vara större.
Siffrorna visar inte heller risken för just dig. Den beror på bostadstyp, läge, om du har grannar som är hemma och hur väl dörrar och fönster är skyddade. En nedgång i landet betyder inte att ingen drabbas, och ett inbrott i ditt kvarter betyder inte att området har blivit farligare.
Vad du kan göra med informationen
- Bor du i lägenhet: se till att dörren och låset håller, och att du vet vem som har nycklar.
- Bor du i villa: se över fönster och dörrar på markplan och på baksidan.
- Tänk på dagtid och semestrar: be en granne hålla koll och låt bostaden se bebodd ut.
- Har det redan hänt: ring 112 vid inbrott i bostaden och läs vår checklista för första dygnet.